Tårar

Har nyss kollat OC, det var avsnittet när Ryan ger sig av tillbaka för att vara med Theresa, har sett det förut men gråter iallafall. Kan inte hjälpas, så fort jag ser någon som gråter eller något som är sorgligt, så gråter jag. Jag behöver inte ens vara ledsen, jag gråter för att alla andra gör det. Det bara blir så, jag gråter jätte lätt. Är det någon mer än jag som gråter när man är riktigt arg? tårarna bara kommer, haha.
Borde man gå och lägga sig snart eller? hm.. svårt val, kommer ändå inte kunna sova. Så svaret blir nej, det borde man inte. Btw jag har börjat läsa i boken, med himlen som tak lite smått konstig sådär. Fast så säger jag om dem flesta böcker i början, men den här är verkligen konstig. Den är skriven konstig, man får följa olika personer hela tiden. Helt plötsligt så följer man en tjej, sen helt plötsligt så följer man en kille. I dem flesta böcker så skriver man typ: jag gick ner till köket, men i den här boken står det: hon/han gick ner till köket. Det är aldrig i jag form.
Så man blir väldigt förvirrad och det är svårt att hänga med ibland, men det tar sig väl när man kommit en bit i boken.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0